Ateljébesök hos

Karin Karlsson

I ett av hemmets rum har Karin Karlsson haft sin ateljé det senaste året, när jag besöker henne en förmiddag i september har hon en intensiv arbetsperiod bakom sig. Det gula skenet från den nakna glödlampan tas upp av hennes storskaliga teckningar i mörkgrå grafit. Med relativt enkla medel lyckas hon likväl skapa variation i sina serier, jag är intresserad av hur hon själv tänker kring sina materialval och tjusningen i det monokroma.

Hur ser din konstnärliga bakgrund ut?
Jag kommer från en teckningsbakgrund och för flera år sedan tecknade jag föreställande men kände att jag blev så låst av motivet, att det begränsade mig. Jag ville komma bort från det och gradvis har det skett någon slags förskjutning mot abstraktion, även om det inte är abstraktionen i sig som jag är ute efter.

KK-studio1

Vad är det du vill åt?
Jag jobbar i gränslandet mellan teckning och skulptur, tycker jag själv i alla fall. Det mesta är väggbaserat och tvådimensionellt men jag jobbar med materialet på ett sätt som liknar skulptur. Att det är materialet självt som beskriver volym och massa, istället för som i klassisk teckning vara en representation av massa.

Var hämtar du inspiration?
Jag vet inte riktigt. Inspiration får jag nog när jag arbetar, det ena föder det andra och så rullar det sen på. Får jag en idé under arbetets gång försöker jag testa den nästa gång, i nästa serie.

"Untitled" 2013 detalj

”Untitled” 2013
detalj

Svärtan i dina verk är så påtaglig. Finns det någon symbolik?
Nej, svärtan i sig tänker jag inte så mycket på. Det är mer en konsekvens av materialet, att jag valt att arbeta med teckning –
grafit på papper. Det är ganska konsekvent genomgående i allt jag gjort.

Det blir väldigt monokroma verk.
Jag använder grafitpulver nästan uteslutande. När man lägger på
det blir det ändå lite reflekterande, det ser olika ut vid olika ljusförhållanden. Det ser också olika ut vid dagsljus och vid belysning som exempelvis i sken från en glödlampa.

"Untitled" 2013 grafit på papper, öljetter, ståltråd, 100 x 141 cm

”Untitled” 2013
grafit på papper, öljetter, ståltråd, 100 x 141 cm

Vad är speciellt med grafiten?
Grafit, till skillnad mot färg, är i någon slags konstant upplösnings-tillstånd. Den torkar inte på samma sätt som färg, man blir smutsig om händerna när man rör vid den och det kommer man alltid att bli. Jag fixerar inte teckningarna heller, så det här är en del av verken kan man säga.

 

Det finns också en struktur där. Ibland ser det ut som ränder.
Jag putsar upp grafiten så den blir riktigt blank, då blir det små revor från den grova trasan jag använder. Det ser nästan ut som borstat stål.

Eller fibrer i textil.
De flätade verken som jag gjort har verkligen en sådan referens eftersom jag dessutom vävt pappret.

"Woven Drawing I" 2012 grafit på papper, 110 x 160 cm

”Woven Drawing I” 2012
grafit på papper, 110 x 160 cm

Är det alltid papper du använder?
Ja, allting är papper. Det köpta pappret jag jobbar med är ett akvarellpapper i bomull, det håller bättre och man kan vara lite mer hårdhänt med det. Jag jobbar också med eget handgjort papper.

Kan du berätta mer om det.
Det handgjorda pappret är gjort av tidningspapper som jag löst upp och gjort en pappersmassa av. Sedan har jag format ark, pappers-massan blir som en lera så jag har för hand plattat ut ark. Det blir någon slags rörelse i materialet som är intressant. Det här är ett nytt sätt för mig att jobba på, tidigare har jag bara köpt papper och då har det varit viktigt att pappret är slätt och har raka kanter.

Hur kom du på att börja göra eget papper?
Det var ett resultat av omständigheter. Jag var en månad på residency på Island och hade inte tagit med mig så mycket material, jag tänkte att jag bara skulle göra mindre skisser medan jag var där men sen kände jag ändå att jag ville gå upp i format. Visst fanns det konstnärshandel men det var dyrt och jag kände att jag inte kunde ta med mig det hem sen. Så jag gick till en returstation där jag hittade gamla tidningar som jag tog, där började jag göra handgjorda ark. Jag använde också sand, jättefin vulkanisk svartsand, att göra struktur och mönster i pappret med.

På golvet framför oss ligger ett av Karins senaste verk av det handgjorda pappret, det består av två ark som lags på varandra. Strukturen i pappret blir en lätt gropighet med en näst intill glansig grå ton av grafiten. Bredvid ligger en sfärisk klump i samma papper och färgton.

Vad är det här?
Ett experiment. Den är gjord i samma material som arken men
är tredimensionell. Jag tänker att detta också är en teckning, en tredimensionell teckning av en sten.

KK-studio2

Jag upplever det som att du lämnar det strama och strikt hållna för det organiska.
Ja, det är något med det. Jag försöker lösa upp det strama mer och mer, och strävar istället efter det organiska. Jag har alltid velat ha ett perfekt papper som hänger slätt och rakt, men så blir det ju sällan så nu försöker jag komma över det. Det kanske också är en konsekvens av materialet, hur noggrann jag än är så går det inte att behålla det där perfekta pappret.

Du arbetar både i stort och litet format. Kan du utveckla det.
Det har egentligen ingen betydelse. Jag brukar göra väldigt mycket förarbete innan jag börjar jobba med en serie, så jag bestämmer i förväg hur stort det ska vara. Jag gör små skisser i skala 1:10 och när jag håller på med det kommer jag fram till vilket format det ska vara. Först när jag känner mig färdig med skisserna börjar jag arbeta med verken. Jag arbetar inte så intuitivt.

Nu har du jobbat inför utställningen med titeln ”False Flat”, kan du förklara?
Det är en cykelterm som jag hittade och tycker passar bra på det jag jobbar med, den beskriver något som ter sig plant för ögat men egentligen har en svag lutning.

Samtalet mellan Karin Karlsson och Eleonora Ånhammar ägde rum i Stockholm den 17 september 2013

Text: Eleonora Ånhammar
Foto: Karin Karlsson, Eleonora Ånhammar

Namn: Karin Karlsson
Född: 1984 i Karlshamn, SE
Verksam: Stockholm, SE
Utbildning: Master of Fine Arts 2011, Kungliga konsthögskolan i Stockholm
Aktuellt: separatutställningen ”False Flat” på Tegnerforbundet i Oslo
www.karinkarlsson.se
This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.