Ateljébesök hos

Caspar Forsberg

­­I samhället Åkers Styckebruk, i närheten av Strängnäs, bor och arbetar Caspar Forsberg. Tillsammans med
Moa Israelsson Forsberg har han anpassat sitt hus till sin konstnärliga verksamhet och idag arbetar de i varsin ateljé hemma. På tomten finns även en liten arbetsverkstad och en uteplats där de kan arbeta med projekt utomhus under sommarhalvåret. Caspars olika projekt är både till stor del internetbaserade och klassiskt skulpturala. När vi träffas pratar vi om de internetbaserade projekten han arbetar med som tar upp frågan kring hur vi kan ta del av konst i form av skulptur och installation i 3d på internet.

Du arbetar med skulptur och installationer både rent fysiskt men även virtuellt. Hur ser arbetet med tredimensionella objekt ut via internet?
Jag använder mig sedan ett antal år tillbaka av 3d scanning som en metod för att göra skulptur och tredimensionell konst till något distribuerbart via nätet. Jag har bland annat hemsidan Realruns som fungerar som ett förlag för skulptur och installationer som man kan ta del av just i 3d via internet. Tanken är att hemsidan ska fungera som ett litet skivbolag men istället för musik så kan man ta del av 3d-scannad skulptur.

Hur kommer det sig att du började arbeta med den här metoden?­­
Jag arbetade med framförallt skulptur när jag gick på Mejan och intresset för att visa tredimensionell skulptur virtuellt kom från att jag ville dokumentera det jag höll på med. Mina installationer var ofta tillfälliga och portabla projekt som jag installerade ute på stan, på tunnelbanestationer, i parker och på byggnadsställningar. Jag arbetade med uppblåsbara tunna plastkonstruktioner, en teknik som gjorde det möjligt att hantera dem lätt. Flera av mina arbeten kunde visas i offentliga utrymmen under ganska korta perioder för att sedan monteras ner igen. Det medförde att det började kännas mer och mer nödvändigt med en dokumentation av verket i sin påtänka miljö.

"Aquarium with Upward and Downward Sprial" 2012

”Aquarium with Upward and Downward Spiral” 2012

Så dokumentationen av de platsspecifika verken var en viktig del i projekten?
Ja, precis. De korta perioderna som skulpturerna var uppe innan de togs ner gjorde det omöjligt för mig att visa verken för en större publik. Jag tyckte att en väldigt stor del av upplevelsen gick förlorad när man såg på dokumentationsbilderna av skulpturerna. I samband med det började jag leta efter ett alternativ för hur jag skulle kunna göra mina installationer till någonting distribuerbart. De klassiska dokumentationsfotografierna kändes helt enkelt väldigt otillfredsställande. Jag började arbeta med 3d-video för att i utställningssammanhang kunna visa mina projekt som var gjorda på avsides platser, t.ex. under vatten runtom i Sverige. Under den här tiden föddes tanken att skulptur borde vara något som man kan spela in och distribuera i likhet med film, musik och litteratur.

Vad är det med 3d scanningen som intresserar dig?
Jag tycker att tredimensionell konst i dagsläget befinner sig i en situation som påminner väldigt mycket om musikens innan den blev möjlig att spela in på skiva. Innan det fanns musikaliska inspelningar så var du som lyssnade tvungen att befinna dig på en viss plats vid en viss tidpunkt för att kunna ta del av musiken som framfördes live. Den situationen förändrades ganska drastiskt när man kom på att man kunde spela in musik på vaxtallrik, då kunde musiken sparas och sedermera sändas via radio och TV. I takt med skivtillverkningen och musikdistributionen kunde man till slut lyssna på samma spår överallt. Jag ser en klar parallell till hur det funkar med skulptur och egentligen med all rumsbaserad konst. För att kunna ta del av verket behöver du vara fysiskt närvarande på den utställningen där konstverket visas, som i de flesta fall är både tidsbegränsad och rumsbestämd. Du måste befinna dig på en viss geografisk plats för att uppleva konstverket. Med 3d-scannade verk finns möjlighet att uppleva dem tredimensionellt var och när du vill via internet.

CF-studio1

Likställer du den virtuella skulpturen med densamma som du ser på en utställning eller ute i samhället?
Nej inte alls, men jag tror att båda sätten ger en uppfattning om konstverket i fråga som man inte skulle kunna få genom tvådimensionell fotodokumentation till exempel. Jag tycker att man kan likna 3d-scanningen och upplevelsen av det faktiska verket med hur vi förhåller oss till musik. Man kan höra en låt live eller i form av en ljudfil eller skiva. Det är samma låt, men två olika sätt att ta del av den. Scanningen är för mig inget eget verk utan bara ytterligare en möjlighet för folk att ta del av skulptur eller installation.

På vilket sätt skiljer sig det här sättet att uppfatta konst på från till exempel fotodokumentation?
Om man av olika anledningar inte har möjlighet att uppleva ett konstverk i verkligheten finns i bästa fall dokumentation av det, ofta i form av en foto eller eventuellt videodokumentation. Det är något som jag ställer mig kritisk till eftersom jag inte tycker att de medierna är speciellt relevanta för en tredimensionell konstform. Det som jag tror att många inte tänker på eller kanske ens känner till är att 3d-scanningen finns som ett alternativ till foto- och video-dokumentationen. Det här mediet är inte alls nytt, det har funnits tillgängligt i 30 år. Det som däremot är nytt i sammanhanget är att det har skett en utveckling av mediet, idag kan man använda 3d-scanning på hemmadatorer och smartphones. De datorer jag själv arbetar med är rackiga gamla datorer som jag hittat billigt på blocket. Ändå har de ungefär samma prestanda som Nasa hade på sina datorer för 10 år sen. Det innebär att jag kan jobba med 3d scanning idag med en väldigt liten budget. För 10-15 år sen hade jag inte haft möjligheten att arbeta på det här sättet om jag inte hade befunnit mig på KTH.

bildsekvens från 3d-scanning av Anna Rokkas "Reminiscence of a Past Future" 2012 se modell här

bildsekvens från 3d-scanning av Anna Rokkas
”Reminiscence of a Past Future” 2012
se modell här

Hur känner du att den här utvecklingen har påverkat ditt arbete?
Jag hade definitivt inte kunnat arbeta med 3d scanning eller tredimensionella projekt på nätet om det inte hade varit för att det blivit så pass billigt och lättillgängligt. Jag hade inte haft möjligheten att kunna experimentera med olika uttryck eller arbetsmetoder. Urvalet av de projekt jag hade arbetat med hade blivit striktare, vilket jag tror i sin tur hade lett till ett mindre experimentellt arbetssätt.

Vad arbetar du med nu?
Vid sidan av arbetet med hemsidan Realruns har jag den senaste veckan också gjort en spinoff på mitt konstnärliga arbete som handlar om att göra en storskalig 3d-scanning av Slussen. Det är ett projekt som jag arbetat med parallellt med min konstnärliga praktik, men som har väldigt mycket med min arbetsmetod att göra. Jag har även på min att göra lista att hitta 3d-scanningens motsvarighet till det inspelningstekniska fenomenet i Phil Collins trumsolo i In the Air Tonight.

Är du aktiv i debatten om Slussen?
Jag har inte varit involverad alls i den debatten. Jag tycker mycket om Slussen men har ingen direkt politisk agenda med det här projektet. Men det skulle vara synd om vi inte dokumenterade den här platsen innan en eventuell ombyggnad. Det är en plats som många har starka känslor för och som är en viktig del i Stockholms historia. På ett väldigt enkelt sätt skulle man kunna bevara Slussen tredimensionellt med en teknik som är allt annat än en spjutspetsteknik. Få vet vad man kan använda scanningen till och hur pass omfattande projekt man kan göra. Det är egendomligt nog fortfarande Sci Fi i folks medvetande.

"Spiral Compact Fluorescent Lamps" 2010

”Spiral Compact Fluorescent Lamps” 2010

Det verkar vara ett omfattande projekt. Planerar du att driva det?
Nej, jag vill egentligen mest upplysa allmänheten och de som skulle hålla i ett eventuellt projekt om att detta är en reell möjlighet. Jag har varit i kontakt med Stockholms Stadsmuseum som har varit väldigt positiva. Det jag däremot skulle vilja göra är att få konstinstitutioner, exempelvis Moderna, att välja att använda det här scanningssättet för utställningar eller verk som fokuserar på skulptur. Eller varför inte scanna hela Venedigbiennalen? Hur mycket missar man inte när man bara är där några dagar? Hur många verk känner man inte att man hade velat gå tillbaks till några veckor eller år senare? Det skulle göra utställningarna tillgängliga för resten av världen. Scanningarna är som sagt inte ett substitut utan ytterligare ett sätt att ta del av världen på.

Tror du att 3d scanning blir en större del av konstvärlden i framtiden?
Det är svårt att säga, men jag hoppas det. Jag skulle vilja att det blev som med musik eller tv-serier. Det finns idag ytterst få musiker som aktivt avstår från att spela in skivor. Jag har varit inne på Frank Zappa ett tag nu. Han har släppt ett sextiotal album och det är inte svårt att ta del av hela hans konstnärskap, till och med här i Åkers Styckebruk, eftersom all musik finns tillgängligt på skiva eller ljudspår. Precis så skulle jag vilja att det var med konsten, att du hade ett lika stort utbud av virtuella utställningar och konstnärliga projekt som det finns serier på tv.

Samtalet mellan Caspar Forsberg och Olga Krzeszowiec Malmsten ägde rum i Åkers Styckebruk den 3 februari 2014

Text: Olga Krzeszowiec Malmsten
Foto: Caspar Forsberg, Olga Krzeszowiec Malmsten

Namn: Caspar Forsberg
Född: 1983 i Stockholm, SE
Verksam: Åkers Styckebruk, SE
Utbildning: Master of Fine Arts 2009, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm
Aktuellt: med initiativet Scanna Slussen
www.casparforsberg.com
www.realruns.net
This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.